Fantastiska målade minnen

Mission

Berika världen med att skapa betydelsefull konst med glädje, passion och hjärta.

Vil du ha ett exklusivt porträtt?

Om

Jag började redan som liten flicka att måla bilder av djur, jag har alltid älskat dem och drömde som så många andra barn om att någon gång få ett helt eget. Mina klasskamrater drömde om hästar, men jag ville ha en hund!

Trots at jag målat hela mitt liv så var det inte förrän jag stod utan jobb och pengar som jag insåg att nu är det läge att följa mitt hjärta, en gång för alla.

Jag hade trots allt inte något val.

Idag, som passionerad konstnär och djurvän har jag stora drömmar som jag vågar sätta i verket. Att skapa är en magisk känsla, likaså är den kärlek vi känner för våra älskade djur.  Jag visste vad jag ville göra, dock visste jag inte riktigt vad jag hade gett mig in på.

Min dröm var att måla motiv som gör mig glad dagarna i ända samt att hjälpa människor som älskar sina djur att fånga ett ögonblick och en personlighet. Vad jag inte insåg var att det är så mycket annat kringarbete runt en egen verksamhet.

Därför hann jag bara med att måla ett fåtal porträtt varje månad. Jag gick från att vara arbetslös, en drömmare med ett bagage av många bakslag i livet till att bli professionell djurskonstnär, till att förverkliga mina drömmar.

Tiden gick och snart insåg jag att gå tillbaka till ett vanligt jobb inte var ett alternativ för mig. Att måla hade blivit min livsstil och jag ville göra ett helhjärtat försök att leva på min passion. Trots att jag fick skrapa ihop vårt levebröd varje månad så var det värt det.

Det är vad man kallar ”starving artist”.

Jag fortsatte ändå längst vägen till att skapa det liv jag strävade efter och jag har vuxit både som människa och som konstnär. Jag har utvecklat en unik stil i att måla och teckna djur, de ser målade men ändå levande ut, de har en själ.

Efter många års erfarenhet vet jag vad min kund vill ha och förtjänar. Genom att försöka lära känna det motiv jag skall måla kan jag tillföra mer i min konst.

Vad betyder din vän för dig? Vi har alla fantastiska band till våra djur, för de flesta av oss djurälskare är ett djur är inte bara en vän, han är familj.

Story (om du har tid att läsa :) )

I mina unga år var jag mobbad I skolan. Som vi alla vet bär dessa barn på en tung börda vilket ledde mig till att bli intresserad av djur och deras väsen. Min enda vän och jag gick ofta till vårt lilla bibliotek.

Där kunde vi läsa om världens alla djur och jag fascinerades av dem. Ibland var bilderna i dessa böcker tecknade eller målade. Jag studerade dessa bilder noggrant och försökte ofta måla av dem och fantiserade om att jag en dag skulle bli en lika duktig konstnär.

Redan då kände jag hur detta skapande; att teckna och måla djur fick mig att känna mig hel. Jag förstod bara inte varför.

När jag var 13 år gammal fick jag min första hund, Cindy. Jag hade tjatat på mina föräldrar ganska länge och tillslut gav min mamma upp och sade ja. Mina föräldrar var inte ett dugg intresserade av hundar och förstod inte hur en hund skulle kunde göra mig glad.

Jag själv ville bara ha en sann vän att ha vid min sida.

Än idag har mina föräldrar svårt att se hur mycket mina hundar betytt eller betyder för mig. De lyssnar för de vet att det är en stor del av mitt liv men i själva verket förstår de inte. Kanske eftersom de inte fick uppleva bandet mellan djur och människa som jag och Cindy fick.

Hon levde ett långt och lyckligt liv. Vi tränade lydnad, åkte på utställningar, tävlade agility och vann en hel del pokaler och rosetter tillsammans. Vi njöt av långa skogspromenader, lekte och delade många underbara stunder ihop.

Trots detta gick jag runt med ett tungt hjärta. Jag verkade så lycklig men på insidan skrek jag av smärta.

En dag skulle jag förlora henne; min enda sanna, verkliga vän. Min hund var ju fortfarande vid liv men istället för att leva i nuet så sörjde jag hennes bortgång som om jag redan förlorat henne. Efter flera års målande och tränande skapade jag slutligen Cindys porträtt och då hon dog, 16 år gammal, fällde jag inte en tår.

Varför?

Jo, därför att jag redan hade gått igenom den smärtan medan hon fortfarande var i livet. När hon sedan försvann var allt jag hade kvar teckningen jag skapat. Visst hade jag fotografier, men att titta på teckningen var annorlunda.

Jag var dock inte medveten om hur det kom sig

Åren gick och jag hade flera andra hundar efter det. Jag målade fortfarande av mina egna hundar och fick då och då beställningar att måla andras djur.

Tänkte inte så mycket på det, jag målade djur för skoj skull och fick dessutom lön för mödan.

Att bli konstnär på heltid var inget jag funderade över. Det var roligt att måla, och något jag gjorde på min fritid för skoj skull. Jag jobbade som designer under många år och ägnade inte mycket tid åt mitt tecknande eller konstnärskapet.

Jag trodde jag var lycklig. Jag hade en familj och ett välbetalt jobb.

Plötsligt förändrades min tillvaro. Vi flyttade och jag kunde inte hitta ett nytt jobb. Jag var arbetslös under flera år. Vilket slöseri med tid! Så en dag började jag måla igen och för första gången i mitt liv vågade jag tänka tanken om att jobba som professionell konstnär.

Jag trodde verkligen att jag kunde livnära mig på att måla andras djur. Det handlade ju bara om att få in pengar.

Då fanns ingen passion, det var bara ett jobb.

Mina porträtt var fina och jag fick beställningar hela tiden. Jag ansåg mig vara en av de bästa tills en dag då det plötsligt vände. Jag fick inte tillräckligt med uppdrag.  

Detta fick mig att börja fundera. Vad gick snett?

Hur kunde detta hända? Jag sökte desperat efter svar, men svaret hade funnits där hela tiden. Teckningen av min första hund Cindy hängde då i mina föräldrars hus. Jag hade velat slänga den för många år sedan men mina föräldrar som tidigare aldrig förstått, tog ändå till vara på den under alla dessa år.

En dag när jag gick ner för trappan stannade jag upp och tittade lite extra på bilden av min sen länge förlorade och saknade vän. Teckningen jag hade gått förbi så många gånger utan att se. Nej, målningen var inte tekniskt bättre eller mer välarbetad men den hade en själ. Den var skapad med hjärta. Detta var min brytpunkt.

Jag bestämde mig för att hitta passionen jag gått miste om ochtillföra detta i min konst.

Jag ville måla djur med samma kärlek och känsla som jag gjorde när jag var ett utsatt och ledset barn. Att skapa perfekta porträtt med precision och skicklighet är inte tillräckligt. Avbilden måste även ha en själ och ett hjärta precis som den av min allra första, älskade Cindy.

Konst måste skapas med passion annars blir bilden tom och uttryckslös. Resultatet blir aldrig densamma utan hjärta; oavsett hur tekniskt skickligt det är gjort.

Om jag får reda på en del om ditt djur, som karaktär och personlighet redan innan innan jag drar den första linjen på min duk blir det lättare för mig att måla det som gör just ditt husdjur unikt. Jag pratar inte bara om ditt djurt visuella utseende, som till exempel öronform, pälsfärg eller placeringar av virvlar i pälsen.

Mitt mål är att fånga den unika auran hos just din vän.  Jag vill fånga ett ögonblick, en blick och ett minne ni haft tillsammans.

Jag anser att syftet med ett porträtt handlar inte bara om att avbilda ett djur och hänga på väggen. Det handlar istället om en hyllning till det liv ni haft, levt och delat.

Vill du få GRATIS fotorådgivning?

Klicka på läken nedan!